Så påverkas ni av den nya lagen om webbtillgänglighet

GDPR var det stora samtalsämnet 2017. Nu kommer en ny lag kring webbtillgänglighet som träder i kraft i september 2018. Vad innebär egentligen webbtillgänglighetsdirektivet och vilka omfattas av den nya lagen?

Vad innebär webbtillgänglighetsdirektivet?

Den 23 september 2018 kommer med största sannolikhet en ny lag att börja gälla, en lag som kommer få stor påverkan på vår bransch. Kortfattat så kan man säga att offentlig sektor och de som finansieras av staten enligt lag kommer att behöva uppfylla en rad tillgänglighetskrav på sina webbplatser och appar. Detta kommer att börja gälla inom hela EU från och med den 23 september 2018. En tillsynsmyndighet kommer att tillsättas och denna myndighet kommer att kunna säga åt organisationer som har tillgänglighetsbrister på sina webbplatser att de behöver åtgärda dem. Viten förekommer också i lagförslaget även om inga summor nämns.

Tillgänglighet är en av Meridiums hjärtefrågor så vi har självklart satt oss in i lagförslaget. Här är en länk till promemorian som helhet men för den som inte orkar läsa hela har vi sammanfattat den i denna bloggpost. 

Bakgrund

EU har arbetat i många år med att etablera en miniminivå på digital service inom offentlig sektor för att säkerställa att så många som möjligt också kan ta del av och nyttja den digitala servicen. Den 26 oktober 2016 fastställdes ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer”. Direktivet ska vara genomfört av medlemsstaterna senast den 23 september 2018. Detta kommer att ske genom att en särskild lag införs i Sverige.

Vilka omfattas av den nya lagen?

Kraven i den nya lagen föreslås gälla för offentliga aktörer med vissa undantag. De som kommer att påverkas är statliga och kommunala myndigheter, offentlig styrda organ samt sammanslutningar av en eller flera statliga och/eller kommunala församlingar. Kort och gott; myndigheter, kommuner och landsting. Även verksamheter som utförs av privata aktörer men som är finansierade av offentliga medel kommer att omfattas. Detta innebär att privata aktörer inom skola, högskola, hälso- och sjukvård samt omsorg omfattas.

EU direktivet är ett så kallat miniharmoniseringskrav vilket innebär att enskilda medlemsstater får bestämma att andra aktörer ska omfattas. I Sverige har man dock valt att inte göra detta för att man inte kunnat bedöma de ekonomiska konsekvenserna för ett sådant förslag. Det finns dock utrymme för att utvidga kraven senare. Det som då kommer ligga närmast till hands är aktörer inom försörjningssektorerna exempelvis tjänster för tele-operatörer, el, värme och vatten.

De som enligt förslaget är undantagna är framförallt offentliga aktörer inom radio och tv-verksamhet (SVT, SR och UR).  

Enligt promemorian så bedöms ungefär 4 000 webbplatser och över 1000 appar omfattas av den nya lagen och kostnaden för att åtgärda dessa bedöms till 1,7 miljarder under en 3 årsperiod.

Vad omfattas av den nya lagen?

Det som omfattas benämns som digital service och med detta avses tjänster eller information som tillhandahålls via en teknisk lösning. En teknisk lösning kan kontrolleras av en aktör som omfattas eller så kan den tekniska lösningen kontrolleras av en tredje part.

Detta innebär att det inte spelar någon roll om det är en tjänst, en webbsida, ett intranät eller ett extranät – allt ska följa den nya lagen. När det gäller tekniska lösningar som tillhandahålls av tredje part så ska det i lagen följas så långt det är möjligt. Ett exempel på en teknisk lösning som tillhandahålls av tredje part är YouTube. Om en offentlig aktör väljer att använda denna tekniska lösning så står den till viss del utom aktörens kontroll men det är möjligt att texta en film som laddas upp där. Det ska man alltså göra om man väljer att använda den plattformen.

Det finns några undantag i vad som omfattas och det är direktsändningar av ljud eller video, kartor som inte är avsedda för navigation, digital service från tredje part som inte finansierats av den berörda aktören samt vissa reproduktioner av föremål från kulturarvssamlingar. Lagen omfattar inte heller material som räknas som arkiverat.

Vilka krav kommer att ställas på de som omfattas av lagen?

Det är fortfarande inte klart vilken myndighet som kommer att ansvara för ikraftträdande och uppföljningen av den nya lagen men den myndighet som får uppdraget kommer även att meddela föreskrifterna. Det pågår ett arbete med att ta fram en harmoniserad standard parallellt med att WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) uppdateras. Med anledning av detta så är det rimligt att anta att W3Cs (World Wide Web Consortium) webbstandard WCAG 2.0 nivå AA kommer vara det som gäller. I den svenska vägledningen för webbutveckling så är en av riktlinjerna att webbplatser ska följa kriterierna för WCAG 2.0 AA.

Utöver detta så ska man också tillhandahålla ett tillgänglighetsutlåtande på sin webbplats. I detta utlåtande ska man beskriva eventuella delar som inte följer kraven, varför de inte gör det samt hänvisningar till tillgängliga alternativ.  Man ska också tillhandahålla en funktion som gör det möjligt att meddela om något inte följer kraven och samtidigt begära ut den eventuella information som uteslutits. Vidare så ska man länka till uppföljningsförfarandet som den berörde kan åberopa i händelse av ett otillfredsställande svar på sitt meddelande eller begäran.

Vad händer om man inte följer lagen?

Tillsynsmyndigheten ska övervaka att kraven i den föreslagna lagen uppfylls, exakt hur detta ska gå till kommer att tas fram av kommissionen och presenteras i december 2018.

Om en person anser att en webbplats inte uppfyller kraven ska detta kunna anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska i sin tur, efter konstaterad brist, försöka åstadkomma en rättelse. Om detta inte fungerar ska ett nytt föreläggande kunna förenas med ett vite.

När ska de nya kraven börja tillämpas?

Det finns lite olika tidpunkter som man behöver hålla reda på beroende på när webbplatsen lanserats och vem som ansvarar för den tekniska lösningen. De viktigaste datumen är följande:

  1. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 23 september 2018
  2. För en webbplats som lanserats efter den 23/9-2018 så ska bestämmelserna tillämpas från och med den 23/9-2019.
  3. För en webbplats som lanserats före den 23/9-2018 så ska bestämmelserna tillämpas från och med den 23/9-2020.
  4. För en appar så gäller bestämmelserna från och med den 23/6 2021

Vad händer nu?

Förslaget på hur genomförandet av webbtillgänglighetsdirektivet ska gå till är nu ute på remiss och svar ska ha inkommit senast den 28 februari 2018. Sen följer ett antal moment innan lagen träder i kraft. Fram till dess så kan man förbereda sig genom att redan nu öka kunskapen om webbtillgänglighet, ställa rätt krav i upphandlingar samt påbörja tillgänglighetsanpassningar av sina webblösningar.

w27t

Avslutningsvis behöver vi hitta på en förkortning till det otroligt långa ordet ”webbtillgänglighetsdirektivet”. I webbutvecklingskretsar så förkortas det engelska ordet för tillgänglighet (accessibility) med a11y där siffran 11 representerar de 11 bokstäver som finns mellan a och y. Därför föreslår vi att vi kallar webbtillgänglighetsdirektivet w27t.

Niklas Jägerklou

Vill du veta mer om vad w27t innebär för just dina webblösningar? Vi svarar gärna på era frågor.

Vill du läsa mer?

Länk till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer.

Länk till Vägledningen för webbutveckling (PTS)