Varför fem stycken är ett optimalt antal användartester

Det finns flera nivåer inom användartestning, och ofta kan det vara så att det är tillräckligt att användartesta med ett färre antal testpersoner än man kanske tror.

Att veta att man behöver användartesta sitt digitala gränssnitt är ett stort steg i rätt riktning. Den insikten är både otroligt värdefull och ekonomisk ur ett långsiktigt perspektiv. Men det kan också vara både svårt och överväldigande att veta hur man ska gå tillväga, att veta vad man ska testa och på vem, men också hur många användartester man behöver utföra för att få ett tillförlitligt resultat.

Insats, effekt och värde

Om vi tänker på användartester utifrån insats, effekt och värde så finns det studier som visar på att fem användartester är ett optimalt antal per testomgång. Att användartesta sitt gränssnitt på fem användare fångar upp ca 85% av de eventuella användbarhetsproblem som kan behöva åtgärdas, insatsen är därför egentligen ganska låg. Att ta in fler användare än så är oftast väldigt kostsamt och ger heller inte alltid mer valuta för pengarna. Ett bra tillvägagångssätt är att dela upp användartesterna i omgångar om tid och budget till detta finns. Och då använda ett färre antal användare, ca fem stycken testpersoner per gång istället för att användartesta på en större grupp testpersoner vid ett enda tillfälle. På så vis kan man testa sitt koncept ett flertal gånger under projektets gång och fånga upp majoriteten av användbarhetsfelen vid fler tillfällen än bara ett. Att användartesta bör ses som en bra investering i projektet, det är alltså inte ett ”misslyckande” om det visar sig att användarna faktiskt inte riktigt förstår hur de ska gå tillväga och därmed misslyckas med att utföra en eller ett flertal av uppgifterna de får. Tvärtom, det ger möjlighet att åtgärda eventuella användbarhetsfel innan konceptet släpps live. Detta är väldigt värdefullt och en stor fördel då det ofta är långt mer kostsamt att åtgärda ett gränssnitt som redan är utvecklat och släppt. Se det som en skiss där man får möjlighet att rita med blyerts och sudd, istället för att börja med bläck. Man börjar skissa, utvärderar och testar sin skiss, och får möjligheten att göra om och förfina när det inte blev som man hade trott.

Validera eller undersöka?

Ofta säger man att man vill ”validera” sitt koncept när man ska användartesta. Att just använda ordet ”validera” insinuerar att konceptet redan är felfritt. Eller, att man förväntar sig att konceptet är felfritt och att man endast vill bekräfta det man redan ”vet”. Det är viktigt att komma ihåg som jag nämnde ovan att eventuella användbarhetsfel inte är att betrakta som ett misslyckande, eller att konceptet är felaktigt. Att kunna arbeta agilt, och iterera under ett projekts gång innebär att vara öppen för förändringar och att kunna ta snabba beslut baserade på riktig data. Att inte basera förändringar och beslut på sin egen känsla, tycke och smak är något som ger förutsättningar för att skapa långsiktigt hållbara lösningar. Istället för att ”validera” ett koncept kan man se det som att man undersöker. För även om användartester kan resultera i positiv feedback och bekräfta något man kanske har misstänkt, så är det i slutändan viktigt att förändringar som görs grundar sig i riktig data från användarna.

Kombinera användartestet med en intervju

Att utföra ett användartest som testar t.ex. funktionalitet, struktur och navigation säger egentligen endast om de element som användaren möts av är tydliga och enkla att förstå sig på och tolka. Men det det säger väldigt lite om hur användaren faktiskt upplever t.ex. hemsidan eller appen. En kombination av uppgifter som användaren får utföra och intervjufrågor som avslut täcker in både de delar man vill testa men också användarens tankar, känslor och upplevelse. Genom att fråga användaren hur denne upplevde konceptet, vad det visuella uttrycket förmedlade eller om det var enkelt eller svårt att använda och förstå så samlar man även in värdefulla insikter som annars kanske inte hade lyfts fram. Dessa insikter kan ibland resultera i att förändringar behöver göras i konceptet även om majoriteten av användarna fixade alla uppgifter utan problem. I andra fall kan dessa insikter ligga som grund för nästa version av konceptet.

Slutsats och analys

Efter att en omgång användartester är slutförda så behöver dessa sammanfattas och analyseras tillsammans med intervjuerna på något vis. Det är inte bara antal ”rätt” och ”fel” användarna har gjort under ett användartest som ska återspeglas. Det som oftast säger mer om hur ett koncept eller gränssnitt uppfattas är vad användarna faktiskt uttrycker muntligt under testets gång, hur de faktiskt navigerar runt i gränssnittet, och vad de sagt under intervjuerna. Att titta på dessa delar avslöjar oftast nästan mer än hur själva uppgifterna i sig faktiskt går. Man kan få väldigt många värdefulla insikter bara genom att studera användarnas kroppsspråk, sättet att navigera samt tankar och åsikter de uttrycker under testets gång. Fångar man upp och dokumenterar även dessa delar så har man otroligt värdefull information att grunda sina beslut på i fortsättningen. 

Sabrina Tönnkvist

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa er med användartester?