Kognitiv tillgänglighet på webben

Vid arbete med webbplatser, publika såväl som intranät, läggs sedan länge stor vikt vid ”tillgänglighet”. Men vad menas med kognitiv tillgänglighet? Och hur kan vi ta hänsyn till detta på våra webbplatser?

Under mars månad presenterade Stefan Johansson sin licentiat-avhandling vid KTH. Jag summerar lite överskådligt syftet och slutsatsen i Stefans arbete och hoppas att du som läsare får en förståelse för begreppet kognitiv tillgänglighet. Jag har försökt att på ett enkelt sätt sammanfatta avhandlingen vilket såklart medför att inte all information kommer med. Längst ner i bloggposten finner därför du som är extra intresserad en länk till avhandlingen i sin helhet.

Begreppet tillgänglighet då man talar om webben handlar om hur koden och innehållet skrivits. För att webbläsare och andra komponenter ska kunna tolka webbplatsen och dess innehåll på samma sätt finns standarder uppsatta att följa. WCAG är exempel på en standard som finns i flera olika versioner där WCAG 2.0 är den senaste. Det nuvarande begreppet ”tillgänglighet” fokuserar till största del på att webbplatsen i sin grund är kodad enligt gällande standard. Även innehåll som fyller webbplatsen kan påverka tillgängligheten.

Tillgänglighet på flera sätt

Stefan Johansson lyfter i sin avhandling ”Mot ett ramverk för att förstå psykisk och kognitiv tillgänglighet i en digital kontext” blicken och utvidgar begreppet tillgänglighet till att även gälla ”kognitiv tillgänglighet”. Med detta avses tillgänglighet kopplat till hur exempelvis webbplatsen uppfattas av besökaren samt hur lätt webbplatsens funktioner kan förstås och användas av besökaren.

Genom djupintervjuer med 100 deltagare med dokumenterad mental eller kognitiv nedsättning studerar Stefan bland annat hur man lättare kan inkludera personer med kognitiv nedsättning i designprocessen.

Studien tar även kort upp att kognitiv tillgänglighet egentligen inte enbart handlar om personer med nedsatt kognitiv förmåga utan även grupper som behöver tydligare information, exempelvis på grund av olika nivåer av kunskap, kultur eller situation.

Bygg förbi hinder

I takt med att samhället digitaliseras finns en risk att vissa grupper exkluderas på grund av svårighet att ta till sig information. Det är enligt Stefan viktigt att bygga förbi hinder genom att ha en mer tillåtande design för att inkludera alla. Exempel på mer tillåtande design eller ”att skapa marginaler” är att skapa flera vägar för besökaren att nå sitt mål. Ett exempel på mer tillåtande design är att du som besökare kan välja på att läsa texten, få den uppläst eller översätta den till ett annat språk.

Ytterligare ett hinder kan vara att användaren måste ange användarnamn och lösenord då de istället vill kunna ta del av information på annat vis. Ett annat exempel är de så kallade ”captcha”- funktionerna som ber användaren tolka förvrängda tecken för att komma vidare. Klarar man inte detta ska man klicka på en rullstols-ikon vilket kan tolkas som negativt.

I designprocessen bör man sträva efter att inte använda sig av flimrande detaljer eller oönskade rörelser. Läs mer här på bloggen om bildspel på er webbplats. 

Värt att ta med sig från studien är vikten av att inkludera fler beteendegrupper redan i design- och konceptfasen av ett projekt. I tidigt skede bör beteendegrupper med nedsatt kognitiv förmåga räknas in för att mer tillåtande funktioner ska kunna byggas i utvecklingsprocessen. Fler kan på så sätt ta till sig informationen och anpassningar behöver inte göras i efterhand.

Stefan avslutar sin avhandling med att belysa behovet av fortsatta studier inom området. För att läsa studien i sin helhet: 

Licentiate Thesis Stefan Johansson - Towards a framework to understand mental and cognitive accessibility in a digital context